Skratt

vass47

Och hur är det med skrattet?

Skrattet är en av naturens skönaste gåvor!

Det uttrycker hela vår lycka, våra fröjder, vår glädje. Det förskönar, det föryngrar. . Men hur olika kan det inte vara . . . Vi vänder oss bort i avsky, när vi hör en berusad kvinnas höga, gälla skratt . . Hysterikan förråder sig genom sitt gapskratt, och de omogna tonåringarnas fåniga fnitter har drivit många till förtvivlan. Det enda, som verkligen förtrollar, är det dionysiska skrattet, som kommer från ett glädjefyllt, harmoniskt hjärta . . 

Ett riktigt gott skratt ger mer stimulans och en större kick än alla vitaminer i världen. Upptäck och ta vara på allt det som gör livet rikare och ger tillvaron nya dimensioner. Skrattet löser upp spänningar, startar lyckliga kedjereaktioner och bildar glädjeämnen i kroppen, som gör människor friska. Skrattet är nyttigt och hälsosamt och enbart av godo. När vi skrattar kan vi uppleva den där otroliga kicken. Sedan glömmer vi hur härligt det är, och det går alltför långt mellan gångerna vi riktigt skrattar ut. Det är synd. Vi behöver ha roligt och åt ingenting alls.

Skrattet är en universell mänsklig företeelse. I alla världens samhällen bär det samma grundläggande budskap: det handlar om ett mänskligt band. När skrattet är som bäst och varmast är det människans sätt att hälsa en bror eller en syster välkommen in i sitt hjärta, det är ett sätt att säga ”vi hör ihop du och jag”.

Leendet är en grundläggande bekräftelse av vår mänsklighet. Och skrattet fortsätter att vara centralt i alla goda förhållanden som vi har under hela vårt liv. Att ha samma humor som en annan människa är bland det härligaste som finns, det ger oss en trygghetskänsla. Vi upplever att vi har samma syn på livet. Inga förklaringar krävs. Vi känner oss helt enkelt närmare varandra när vi skrattar ihop. Skrattet främjar öppenheten människor emellan.

 

Läkande leende

vacker45

Ett gott skratt förlänger livet. Skratta dig frisk, skratta och må bra. Idag finns det vetenskapligt belägg för dessa vedertagna sanningar. En rad undersökningar och experiment ger stöd åt skrattets positiva inverkan på människan både när det gäller den fysiska och den psykiska hälsan. Man kan t.o.m. säga att studier av skrattets läkande kraft hjälpte att fastställa existensen av en direkt förbindelse mellan hjärna och immunsystem.

Skratt är allmänt hälsofrämjande och sjukdomshämmande. I dag finns det belägg för att immunförsvaret påverkas positivt av ett skrattfyllt liv. I människans saliv finns antikroppar mot infektioner. Forskare har kunnat uppmäta ett högre antal av dessa hos människor som ofta använder sig av humor för att må bra. Det har dessutom bevisats att ett gapskratt ökar och förhöjer aktiviteter hos kroppens immunceller. Dessa bekämpar bl.a. de farliga fria radikalerna som paradoxalt nog lösgörs i kroppen när det livsviktiga syret omsätts i blodet. Eftersom de fria radikalerna påskyndar åldrandet samt sjukdomsförlopp kan man säga att skrattet, genom att bekämpa dessa, hjälper till att hålla oss unga.

Skrattmedicinskforskningen visar också att fnitter fungerar som en slags ”inre jogging”. Ett gott skratt motionerar ansiktet, övre torson, lungorna, hjärtat, buken samt muskler i ben och armar om man tar i rejält. Till en början slår hjärtat snabbare, blodtrycket stiger liksom blodets syreupptagningsförmåga, andningen blir både snabbare och djupare. Vi upplever ett tillstånd av förhöjd vakenhet. En stund efter att man slutat skratta blir man väldigt lugn.

Blodtrycket sjunker och musklerna blir avspända, ungefär som efter sex. Man fylls av en känsla av djupt välbehag. Och liksom annan motion bränner skratt kalorier. Ett skratt förebygger stress och lindrar smärta. Stresshormonerna epinefrin och kortisol sjunker. Man blir mindre arg, trött och förvirrad. Skratt tycks hålla känslor som maktlöshet och ångest i schack och överhuvudtaget motverka spänningar inom oss. Det är ännu inte klart på vilket sätt skratt lindrar smärta. Vi skrattar när våra sinnes- eller hörselorgan stimuleras för att vi tycker något är roligt, vilket orsakar reaktioner i både hypothalamus och hypofysen. Därefter ökar kroppens produktion av bl.a. adrenalin, vilket gör att vi känner oss vaknare. Vissa forskare tror att skrattet dessutom på något vis skickar signaler till hjärnan som säger till den att börja producera endofiner, kroppens eget morfin.

Detta skulle kunna förklara såväl smärtans avtagande vid skratt som den lyckokänsla som medföljer. Man får ett rus, ungefär som efter man sprungit. Vi ska skratta om vi har problem att lösa. Skrattet sätter fart på den högra hjärnhalvan och ökar därmed balansen mellan hjärnhalvorna. Associationsflödet ökar och fantasin flödar och vi börjar se saker i ett nytt ljus. Precis som när vi var barn och lekte. För skrattet och humorn har samma själ som leken. Och barnets lek är människans tidigaste uttryck för kreativitet. Den står oöverträffad i sin skaparglädje och livskraft. Att lära sig något, att förstå något nytt, är också glädje. Livsglädje. Redan hos spädbarnet är detta samband tydligt. Bebisen som lär sig något nytt ler intensivt och glädjejollrar.

 

Själens spegel

Skrattet har en betydande kraft i människans liv. Men en människas skratt har inte alltid goda avsikter. Vi vet alla hur det känns att vara föremål för ett hånskratt- det skär i oss. Skrattet kan också vara tvetydigt och nedlåtande. Som allt annat som har betydelse i vår tillvaro kan ett skratt göra oss illa just för att det är så viktigt för oss. Det är på samma sätt som med kärleken. När det är bra lyfter den oss, när det är dåligt sänker den, eller i värsta fall dränker den oss. Skratt är makt. Makten att hela och sprida livsglädje, men också makten att förtrycka och förstöra.

Både hur vi skrattar och vad vi skrattar åt säger något om hur vi är som människor. Människor som lever länge tillsammans börjar så småningom att likna varandra. Ju gladare och lyckligare ett äktenskap är desto mer lika blir makarna. Människor som lever ihop härmar varandras leenden och det skapar samma känslor hos paret. Undermedvetet bollar man det lyckliga ansiktsuttrycket mellan sig. Kan vi skratta ihop kan vi leva ihop. Och älska. För skratt är dessutom ett kärlekselixir. Ett gott skratt förlänger livet och gör det dessutom vackrare. Ta skratt på allvar! Var generös med skämt och finurligheter!

 

Leendet

Med ett leende går det ofta mycket lättare

Förmågan, att le,

är människan medfödd, men många låter

den dö ut under livets lopp.

Om man skulle ställa sig på gatan och noggrant betrakta de förbigåendes ansiktsuttryck, så skulle man upptäcka fler tråkiga, ledsna miner än leenden i affärer, restauranger, på tåg och kontor. Ett leende kostar ingenting och har så stor verkan. Ändå finns det så många människor, som verkar missmodiga.

I ett varuhus såg jag en gång ett skylt, som jag tyckte om: ”Du måste röra på tretton muskler för att rynka pannan, men bara två för att le”. Varför anstränga sig?”

Den som kan le, behöver inte anstränga sig så mycket, för att nå ett visst mål. Med ett leende går det ofta mycket lättare i livet. Det är ingen nyhet, utan en urgammal livsvisdom. Redan Karl Julius Weber (1767-1832), den ”skrattande filosofen” rekommenderade i en avhandling om skrattet och leendet: ”Av hövlighet måste vi tvinga oss att vara vänliga, och när vi spelar denna roll en tid, så är vi faktiskt gladare och vänligare”.

I vissa situationer skulle vi naturligtvis hellre vilja gråta än skratta. Ingen människa kan väl bara le och vara glad. Vi får alla vara med om svårigheter och ledsamheter i livet. Människan måste lära sig en hel del – men le kan hon redan från första början. Ett barn börjar redan efter några veckor att le, när det lärt sig att skilja på sin mamma och andra människor. Denna kontakt mellan mor och barn är den varmaste, innerligaste en människa kan uppleva: mor och barn ler åt varandra i kärlek.

 

 vacker00

Ett leende uttrycker så mycket:

det signalerar glädje, vänlighet, fridfullhet, sympati, men även en bön om förlåtelse. Ett leende kan åstadkomma så mycket. Det är den enklaste och mest förståeliga uttrycksformen människor emellan. En uttrycksform som vi tar i bruk ovillkorligt eller medvetet, om vi har gott i sinnet. Leendet liksom skrattet är för övrigt typiskt mänskliga uttrycksformer. Djur kan varken le eller skratta, även om vi tror det ibland. Leendet är speciellt typiskt mänskligt. Ett leende smickrar och kan till och med förtrolla. Den som ler, skapar en god atmosfär, befriar sig själv och andra. Den som ler mobiliserar vänlighet ”motiverar sig positivt” som psykologerna uttrycker sig idag. Vi har väl alla upplevt många gånger hur ett leende bryter isen, hur vänlighet föder ny vänlighet; hur en positiv stämning kan fortplanta sig och påverka en hel grupp människor som inte känner varandra.

Att bjuda på vänlighet, hälsningar och leenden totalt villkorslöst och utan urskiljning startar den goda cirkeln. Kombinationen av ögonkontakt och leende är oslagbar. Ju mer ögonkontakt som medföljer ett leende ju tryggare och varmare är relationen som leendet uppstår ur.

Tänk på Mona Lisas leende, vars leende, vars hemlighetsfulla ljuvlighet ännu efter århundrade fascinerar människorna. Märkligt nog är leendet koncentrerat till två millimeters bredd i munvinklarna. Man har gjort det intressanta experimentet att retuschera precis så mycket av munvinklarna på reproduktioner av Lionardos tavla. Allt som återstod var en florentinskas tämligen vardagliga ansikte. Ett leende kommer inifrån, det kommer från själen, men å andra sidan går det även inåt, in i själen. Det är svårt att förstå, varför vi människor inte ler mycket mer.

 

Vad är ett leende värt?

Det kostar ingenting, men ger mycket. Det gör mottagaren rikare, utan att göra givaren fattigare. Det varar ett ögonblick, men minnet av det kan vara för alltid. Ingen är så rik att han kan vara utan det, ingen är så fattig att han inte kan bli rikare av det. Det är en vila för de trötta, och dagsljus för de nedslagna, solsken för de sorgsna, och naturens bästa motgift mot bekymmer. Det gör hemmet lyckligare och skapar goodwill i affärerna. Ändå kan det varken köpas, tiggas eller stjälas, för det är inte till någon som helst nytta förrän det ges bort. När du träffar en människa som är för trött för att orka le, ge henne ett leende själv istället. För ingen behöver ett leende så mycket, som den som inte själv har något kvar att ge.