Gunnar

Här är ett litet exempel på hur dåligt man kan må av STRESS:

En fallbeskrivning om Stress som jag skrev för många år sedan när jag läste medicin, och patienten heter ”Gunnar Sundin”.

Psykosomatisk, har med både kropp och psyke att göra, som syftar på förhållandet mellan kropp och själ.

Psykosomatiska sjukdomar, ger kroppsliga symtom och i regel påvisbara organiska förändringar, som främst anses orsakas av psykiska faktorer, t.ex. stress.

Känslor såsom ångest, ilska och nedstämdhet spelar en central roll i psykosomatiken. Känslorna påverkar kroppen genom det autonoma nervsystemet och de endokrina körtlarna. Starka eller ihållande känslor kan leda till störningar i organens funktion och på längre sikt till förändringar i deras struktur. På så sett uppkommer psykosymatiska syndrom.

Vi talar lite slarvigt om stress utan att mena så mycket mer än att vi har mycket omkring oss. Det är när det en dag blir för mycket som stressens skadeverkningar blir synliga. När vi tappar greppet, när vi inte längre har kontroll över det som händer, då är det fara.

Om det inte är möjligt att gå till attack, att försvara sig eller att fly tvingas vi ge upp. Uppgivenheten leder till att hormonduschen ser ut på ett helt annat sätt än när hjärnan samlar sig till attack, försvar eller flykt. Om kroppen svarar på signalerna. Magsaften rinner till, sexlusten minskar, halten av tillväxthormon sjunker. På kort sikt är detta inte så farligt. Det är när den övermäktiga stressen pågår under längre tid som den orsakar allvarliga kroppsliga förändringar. Psykiska påfrestningar gör att immunsystemet fungerar sämre så att risken för att bli sjuk ökar. Dessutom blir blodkärlen trängre, blodtrycket stiger, glukoskänsligheten sjunker och vi blir oroliga, ledsna och deprimerade. Det blir en ond cirkel. Hjärnan är inte gjord för ständig överbelastning, utan kräver kontinuerlig avkoppling.

 

Balans

Att tygla stresshormonet: Att äta bra mat, att umgås med människor och kramas, är viktiga friskfaktorer. Oxytocin, som ibland brukar kallas amningshormon, sänker nivån av stresshormonet kortisol och bidrar till att vi känner oss lugna och glada. Beröring och värme, som frisätter oxytocin, fungerar avstressande och läkande. Kärleksfulla relationer är erkänt positiva för hälsan. Detta skulle kunna bero på att oxytocin frisätts. Att vårda sin hjärna är inte det lättaste i vår stressade tid. Men det går. Regelbunden fysisk aktivitet ökar chansen att hålla sig frisk.

Hur kan man hitta tillbaka till sitt vanliga igen? Om det fortfarande finns ett uns ork kvar, kan det gå att återfå energin på egen hand. Det handlar mycket om att ta sig tid, att hinna göra allt det som är så lätt att hoppa över när tiden inte räcker till. Men när all kraft är borta, går det inte att själv sätta stopp. Professionell hjälp är nödvändig. Personer i omgivningen måste också vara medvetna om att det tar lång tid att bli frisk.

 

Gunnar Sundin

vass52

Gunnar Sundin,  55 år kommer in på akuten med ont i bröstet och värk ut i vänster arm. Några dagar innan fick han värk i kroppen, en molande värk som flyttade runt, från bröstet, till ben, rygg och axlar. Det var hustrun Inga som insisterade på att de skulle åka in till sjukhuset. Gunnar berättade att han var försäljningschef på ett stort företag, och stod bakom en stor säljorganisation. En krävande arbetsuppgift. Har ansvar för en årlig försäljning på  flera miljarder.

Gunnar känner sig ständigt trött. Är lika trött när han vaknar, som när han gick till sängs kvällen innan. Gunnar verka mycket stressad. Behöver hjälp att hantera sin situation. Han måste få hjälp att gå till grunden med orsakerna till stressen, för att få en bättre livskvalitet.

Är ointresserad av det som annars engagerar honom, lättirriterad och umgänge med andra människor börjar bli påfrestande. Vill ändra på sin livsstil men vet inte hur. Tycker att han har tappat kontrollen. Känner sig håglös. Allt kretsar kring arbetet. Arbetsglädjen har försvunnit. Tycker att han har kommit till en vändpunkt, funderar över livets mål och mening. Glädjen i livet är hustrun Inga, som är ett stort stöd. Och barn och barnbarn. Har försökt att föra in något nytt och stimulerande i sitt och Ingas liv. De har köpt en motorcykel, men tiden räcker inte  riktigt till.

Har ofta uppblåst mage och värk i magen. Ibland, speciellt nattetid, får han smärtor i ändtarmen. Huvudvärk, både spänningsvärk, och migrän. Spänningsvärken känns som tryck på hjässan, ett band runt huvudet, ibland diffus yrsel och lätt illamående. Migränanfallen har blivit bättre under årens lopp. Uppstår bara ett par gånger om året. Har använt Anervan suppositorier i många år. Men hamnade i en ond cirkel. Fick huvudvärk så snart han slutade ta läkemedlet. Det slutade med att han tog varje dag. I samråd med sin läkare slutade han helt med värktabletter. Rekommendationen var att det skulle ske på sjukhus. Gunnar gjorde det själv, under en semester. Äter nu Treo- komp och Magnecyl ca fyra gånger i veckan. Har även besvär med öronsusningar. Ibland, lätt för att blöda näsblod. Har även domningar och stickningar i armar och ben. Ibland orolig urinblåsa och täta urinträngningar. Den sexuella lusten har minskat, han föredrar att sova istället. Gunnar tror själv att det kan bero på hans ålder. Mannen har ju också en övergångsålder. Han har också psoriasis på armbågarna och lite fläckar på fötterna. Det förvärras när det blir extra stress runt honom.

Gunnar tycker att han inte hinner med någonting annat än arbetet. Han arbetar ca. 12 timmar om dagen. Gunnar bor med Inga i ett gammalt hus från tjugotalet som ständigt behöver underhållas och delvis renoveras. Stor tomt som måste skötas.

Han har även svårt att ta någon längre tids semester. Semestern tillbringas oftast i familjens segelbåt på sommaren. Gunnar och Inga försöker få tid  att spelar golf tillsammans. Men det blir mest Gunnar som spelar med kunder. Familjen består även av två vuxna döttrar och fyra barnbarn som bor i närheten.

Känner att han har svårt att räcka till för sina barnbarn. De växer ifrån honom.

 

Omvårdnadsresultatet

Alla prover visar bra resultat. Dr.Svensson sammanfattar resultaten till att Gunnar lider av kronisk stress. Ska lämna ett faecesprov för att kontrollera om det finns risk för tjocktarmskatarr. Näsblödningar och öronsusningar beror med all sannolikhet på för stor konsumtion av mediciner som innehåller acetylsalicylsyra. Dr. Svensson skriver en remiss till  Smärtkliniken Kronan.

 

Smärtkliniken Kronan

vass51

På smärtkliniken tas patienterna om hand av ett team, bestående av bland annat specialistläkare, sjuk-gymnaster, socionomer, gestaltterapeuter och arbets-terapeuter. Utgångspunkten är att all hjälp patienten behöver ska finnas under samma tak. På smärtkliniken finns utrymme både för kroppen, själen och patientens sociala liv.

Man försöker avdramatisera uppdelningen i kropp och själ. Det blir naturligt att bry sig lite om själen också, ena dagen kan patienten träffa en läkare och nästa dag en psykiater.

Hos mer än 90 procent av patienterna är smärtan kopplad till stress. De har ont och de är uttröttade av smärtan. På Smärtkliniken får de smärtlindring, stöd och bekräftelse.

Patienten kommer med sin smärta och det är där behandlingen startar. Många har levt länge med sin smärta som en ständig följeslagare. En smärta som blir kronisk, leder till förändringar i centrala nervsystemet och i ryggmärgen. Smärtan blir en självgående cirkel och till slut kan nerverna beskrivas som en hårt uppskruvad väckarklocka. Smärtan kan brytas rent biologiskt med hjälp av läkemedel, akupunktur och smärtblockader. Akupunktur är en fantastisk metod, men bara om patienten själv vill, om patienten håller på att bli frisk.  Man ska prata om stressens betydelse, om de faktorer som kan ligga bakom smärtan, men det måste växa fram när patienten känner ett förtroende. Att prata om stressens betydelse eller vikten av att lyssna på den egna kroppen blir intressant först när det kommer från patienten själv. Det är en process att bli frisk och det fodras en uthållighet och kontinuitet i kontakten.